Kognitionsvetenskap: Examensarbete

fredag, januari 14, 2005

Examensarbete

Robert Fludd kunskpasmodell

Innehåll

Kontaktperson

Hur gör man

Handledare

Skriva

Länkar till instruktioner från institutionerna

Slutseminariet

Projektspecifikation och Månadsseminarier

Betyg

Länkar till examensjobb

Vanliga fel vid oppositioner

Försvaret

Tanken med examensarbetet är att ge dig träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett vetenskapligt arbete. Du ska också utveckla din förmåga att använda det du lärt dig under studietiden och du får möjlig-heten att fördjupa kunskaperna i kognitionsvetenskap.

Kontaktperson
Eva Sundin är kursansvarig och det är henne du ska vända dig till gällande frågor om examensjobbet. Hon har telefonnummer 090-786 66 29 och hennes mailadress är eva.sundin@psy.umu.se

Hur gör man?
Börja med att välja ämne till din uppsats. Fundera över vad du tycker är intressant och kolla på länkarna längst ner om du vill ha tips. Du kan rådgöra med kursansvarig om du känner dig osäker. Du tar själv kontakt med berörd institution/företag/myndighet och meddelar kursansvarig vilken institution du valt. Även om examensarbetets ämnesval kan vara ganska brett så ska det finnas en tydlig koppling till kognitionsvetenskap. Frågeställning ska vara klart definierad och kopplad till aktuell kognitions-vetenskaplig forskning. Arbetet ska använda en lämplig vetenskaplig metod och följa allmänna riktlinjer för vetenskaplig kommunikation och etik. Prata med din handledare om hur det genomföras i praktiken.

Handledare
Välj din handledare efter det ämne som du ska fördjupa dig så att du kan få rätt och kompetent hjälp. Om du känner att du inte vet av någon så prata med kursansvarig. Du ska ha en intern handledare från en av de följande institutionerna: datavetenskap, filosofi, fysiologi, lingvistik eller psykologi. Det är din handledare som har det formella ansvaret för examensarbetets genomförande, men det är du som ”självständigt [ska] planera, genom-föra och redovisa” arbetet. Handledaren ska ha kontakt med dig under hela tiden som uppsatsarbetet pågår och godkänner eventuella avtal med näringsliv mm. Den institution där din interna handledare jobbar ska i normala fall tillhandahålla datorresurser och dylikt till dig. Det är också han/hon som är ordförande under slutseminariet. Utöver den interna handledaren, alltså den som jobbar vid universitetet, kan du ha en eller flera externa handledare. Om du t.ex. gör ditt examensarbete på ett företag får du troligtvis en extern handledare därifrån.

Projektspecifikation och Månadsseminarier
Därefter ska du göra en projektspecifikation. I den bör du nämna hur du har tänkt lägga upp arbetet, en tidsplan och vilka metoder och utrustning du ska använda. Det är bra om du har en preliminär projektspecifikation och preliminär tidsplan klar tidigt. Då kan handledare och kursansvarig lägga in sina synpunkter. Projektspecifikationen ska presenteras för kog-nitionsvetarna under månadsseminarierna. Dessa startar den 25 januari 2005 klockan 10.15 i C 206, beteendevetarhuset och är frivilliga. Där träffar du de andra som också gör sitt examensarbete i kognitions-vetenskap under ledning av kursansvarig. Det är tänkt som en möjlighet för dig att få funderingar och frågor besvarade och också för att få stöd och inspiration. Du väljer själv om du vill delta eller ej. Seminarietiderna är 10.15 -12.00 25 jan; 1 mars; 5 april; 3 maj; i C206.

Skriva
Tänkt på att börja skriva på rapporten tidigt och fortsätta med det under hela arbetets gång. Utformningen av den skriftliga rapporten varierar något mellan institutioner och ämnesområden så fråga handledaren vad som gäller i ditt fall. I psykologis uppsatshandbok finns bra tips på t.ex. hur titeln ska vara formulerad så det kan vara bra att titta i den oavsett vilken institution du tillhör. Skicka gärna in rapporten till handledaren kon-tinuerligt så att du kan få respons på vad som gjorts.

Länkar till instruktioner från institutionerna
Datavetenskap
Filosofi:
Fysiologi:
Lingvistik:
Psykologi:

Slutseminariet
När det börjar bli dags så ska du också bestämma datum för slutseminariet, föreslå opponent till kursansvarig och vara opponent vid presentationen av en annan students examensarbete. Ett tipps är att prata ihop er under månadsseminarierna eftersom du också måste vara opponent till någon annans slutseminarium. Slutseminariet är som en vetenskaplig disputation där rapporten presenteras och försvaras. Först får du göra en erata om det behövs. Där kan du nämna fel som har betydelse för innehållet i uppsatsen. Det är alltså inte fråga om att ange felstavningar. Exempel på korrigeringar kan vara om man har glömt ett ”inte” eller angett en siffra fel. Sedan ska opponenten sammanfatta rapporten så att den kan förstås av någon inte är speciellt insatt i området eller har läst uppsatsen innan. Samtidigt skall sammanfattningen fånga uppsatsens centrala delar både gällande metod och teorier. Opponenten bör vara både enkel och välstrukturerad. Se fler tipps nedan och i psykologis uppsatshandbok. Om opponenten glömt något viktigt kan du påpeka det när sammanfattningen är klar. Därefter kritiserar opponenten rapporten. Det innebär att han/hon påpekar både styrkor och svagheter, föreslår alternativa tillvägagångssätt, tolkningar med mera i en dialog med dig. Rapporten ska inte gås igenom sida för sida utan som helhet, men viss ska detaljer som kan ha avgörande betydelse för helheten nämnas. Det kan t.ex. vara hur uppsatsens olika delar hänger ihop.

Du bör komma ihåg att du kan ditt arbete bäst och har ett oerhört försteg gentemot opponenten. Inser du detta är det lättare att förklara och försvara rapporten utan att bli nervös. En annan sak du bör komma ihåg är att ditt arbete har brister som är värda att kritiseras. Då blir det lättare att undvika att bli sårad och dumdristigt försvara rapporten. Försök förbereda dig på kritiken genom att själv eller tillsammans med en kompis gå igenom brister och styrkor som är värda att poängtera i förväg. Slutligen svarar du på frågor från lyssnarna.

Betyg
Betygskalan är underkänt (U), Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG). Betygssättning sker så att handledaren föreslår ett betyg som sedan granskas av betygsättande lärare (vanligtvis den som är ansvarig för grundutbildningen på institutionen).

Länkar till Examensjobb
- examensjobb.nu
- Infoteket
- Nationella exjobb-polen
- HumLab

Vanliga fel vid oppositioner
· Att vara alltför positiv i alltför allmänna ordalag. Detta ger intrycket att opponenten inte försökt eller förmått tränga in i uppsatsen och därmed inte gjort sitt jobb.
· Att försöka ”mörda” uppsatsen. I viss forskning undersöks komplexa fenomen och är därför omöjlig att genomföra utan olika brister och går alltid att kritisera. En uppsats bör därför i första hand bedömas utifrån sina förtjänster och kritiken inriktas på det som gör dessa förtjänster något mindre än de med rimlig insats kunde varit. Att leverera fullkomligt nedgörande kritik är relativt lätt även i fråga om arbeten som belönats med Nobelpris. Konsten är att kunna föreslå bättre alternativ själv.
· Att gå igenom uppsatsen sida för sida. Detta brukar bland annat leda till att för lite tid ägnas åt att diskutera analys och slutsatser.
· Att blanda stort och smått (vilket också ofta är en effekt av föregående punkt). Opponenten måste visa förmåga att skilja på fundamentala frågor och detaljfrågor.
· Att inte låta författaren försvara sig. Opponenten ska inte ”hålla låda” utan föra en dialog med författaren.
· Att inte lyssna på författarens svar. En god opponent har förutsett olika typer av svar och har en arsenal av alternativa följdfrågor i beredskap. Om opponenten inte låter författarens svar påverka det fortsatta förloppet ger oppositionen ett mekaniskt intryck.
· Att fastna i käbbel. Om opponenten inte får ett tillfredsställande svar kan han/hon förklara varför och därefter fråga om en gång, gärna med viss omformulering för att försäkra sig om att författaren verkligen förstår frågan. Är svaret fortfarande inte tillfredsställande säger opponenten det - och går sedan vidare.
· Att ägna för mycket tid åt formalia. Endast formaliabrister som försvårar för opponent och andra läsare att förstå och bedöma uppsatsen är värda att ta upp tid under seminariet.
· Att författarna inte gjort sig själva rättvisa genom dålig korrekturläsning och dylikt kan framföras på några sekunder när det sammanfattande omdömet avges.

Försvaret
En fundamental insikt som författaren bör tillägna sig är följande. Det är författaren som kan sitt arbete bäst och han/hon har därför ett oerhört försteg gentemot opponenten. Inser man det är det lättare att värja sig mot blockerande nervositet och därmed lättare att göra sig själv och sitt arbete rättvisa under försvaret. En andra fundamental insikt är att det egna arbetet har brister som är värda att kritisera. Accepterar man detta är det lättare att undvika att hamna i ett dumdristigt igelkottsförsvar med emotionella övertoner. Författaren bör förbereda sig på kritiken och försvaret genom att själv gå igenom brister och styrkor som är värda att särskilt poängtera i förväg. Det kan vara en fördel att låta någon tidigare i processen ej inblandad studentkollega titta på manuskriptet i förväg för att förbereda sig på vilka invändningar som kan komma att göras. Ett starkt försvar kännetecknas av att författaren kan visa att han/hon har tänkt på det som opponenten framför och att han/hon ar hanterat detta genom genomtänkta val, reservationer i texten med mera. När opponenten gör påpekanden som man ej har ett starkt försvar mot skall man hellre erkänna att opponenten har en poäng, än att försöka försvara sig med dåliga argument. I ett i övrigt starkt försvar är det snarare en styrka än en svaghet att ge erkännanden åt opponenten.

Lycka till!